Okategoriserade

I dagens samhälle finns det en ökad medvetenhet och fokus på utseende och skönhet, och detta påverkar ibland unga flickor på olika sätt. Många unga människor, inklusive flickor, kan känna sig påverkade av ideal som presenteras i media, sociala medier och kändiskulturen. För vissa kan detta leda till önskan om att förbättra sitt utseende för att öka självförtroendet och självkänslan.

Att genomföra kosmetiska ingrepp som läpplyft för att förbättra utseendet och må bättre är ett personligt beslut som kan ha komplexa bakomliggande faktorer. Unga flickor bör få realistisk information om vad kosmetiska ingrepp kan och inte kan åstadkomma. Det är viktigt att förstå att kosmetiska ingrepp inte är en lösning på alla problem och att en sund självkänsla grundas på mer än bara utseende. Föräldrar och vårdnadshavare bör vara delaktiga i beslutet om skönhetsoperationer och ingrepp. En öppen dialog och att dela sina tankar och oro kan hjälpa till att vägleda beslutet på ett balanserat sätt.

US center for Disease Control and Prevention (CDC) skriver om resande och vilken påfrestning det kan ge på den mentala hälsan. CDC rekommenderar personer som reser internationellt att kontrollera COVID-19 relaterade faktorer som att skaffa ett negativt pcr-test och reseintyg beroende på vilken destination resan gäller.

Internationella resor kan vara kul, men det kan också vara stressigt. Resor kan utlösa humörförändringar, depression, ångest och okarakteristiska beteenden som våld, självmordstankar och överdriven drog- och alkoholanvändning. Det kan även förvärra symtomen hos personer med befintlig psykisk sjukdom. Att förutse eventuella påfrestningar vid resor kan hjälpa psykiskt labila att hantera några av de tankar och känslor före, under eller efter resan. Läs artikeln från CDC för att se exempel på information som amerikanska medborgare får inför internationellt resande.

Abigail Joyce, skribent på Child and Adolescent Mental Health, skriver i en artikel om för- och nackdelarna som tekniken har på barn och ungdomars mentala hälsa. I artikeln står det om hur ungdomar och barn lever i tider utöver det som varit tidigare, med allt som teknikens utveckling medför. Barnens uppväxt präglas alltmer av tekniken, vilket kan vara positivt och negativt. Utöver detta står de inför väldigt stora utmaningar kopplade till klimatförändringarna och även pandemier som slår till. I samband med detta, menar Abigail Joyce att det går att se en ökande andel av mentala- och psykiska problem med de allt hårdare ansträngande mentalvårdstjänster. Å ena sidan kan tekniken spela stor roll för att orsaka eller ännu värre förvärra de svårigheter dagens ungdomar står inför. Å andra sidan kan tekniken däremot även användas som ett bra verktyg för att kämpa emot dessa svårigheter som barn och ungdomar står inför.

Läs mer på The Association for Child and Adolescent Mental Health’s hemsida.

Kiara Alvarez skriver tillsammans med fler andra skribenter bland annat om strukturell rasism och barns mentala hälsovårdssystem i en artikel på Journal of the American Academy of Child & Adolescent Psychiatry Home (Jaacap). I denna artikel står det om hur rasism är en kris för folkhälsan som i sin tur påverkar barns mentala hälsa. Dock är inte mentalvårdssystemen tillräckligt fokuserade på att hantera rasismen. Kiara menar att det är fel i prioriteringarna, då det större fokuset legat på den interpersonella rasismen och individuella hanteringen av rasism, snarare än den strukturella rasismen på institutionsnivå. Vidare undersöks det om olika strategier för att ta itu med den strukturella rasismen via olika typer av policyer som kan ha en påverkan på barnens psykiska hälsovård.

Läs vidare på Jaacap’s hemsida.

På hemsidan central för sjukdomskontroll och förebyggande (Centers for disease control and prevention, CDC) finns en artikel skriven gällande hur unga vuxna samt ungdomar kan och bör agera för att hantera stress på bästa sätt, efter exempelvis en naturkatastrof. För att sammanfatta det som skrivits i artikeln så står det först och främst att det är vanligt att ha annorlunda tankar och känslor. Sömn- och ätsvårigheter, samt nervositet kan alla vara normala konsekvenser av stressen. Några tips enligt artikeln för att undvika eller motverka denna stress är att äta balanserad kost, träna vardagligt, och få ordentlig sömn. Vidare menar CDC att en paus från det som orsakar stressen kan vara sunt, vilket i ett fall gällande naturkatastrofer kanske kan innebära paus från TV- och radiosändningar. Socialt umgänge rekommenderas också, speciellt i de fall där omgivningen är förstående och vill lyssna på dig.

Läs mer på Center for Disease Control and Prevention’s hemsida.

I en artikel från 30 December 2021 skriven av Shaun Liverpool skriver han om barn och ungas fysiska hälsa i Karibien. Sammanfattningsvis skrivs det om att det internationellt sett finns en mängd forskning som visar på de psykiska problem som barn och unga upplever. Däremot fanns det begränsade bevis från låg- samt medelinkomstländer. I undersökningen fanns 7901 poster, vara 96 stycken artiklar uppfyllde de olika inkluderingskriterierna. Från studierna var de flesta genomförd på Jamaica, Barbados och Trinidad och Tobago. Allt färre var genomförda på Bahamas, St. Kitts och Nevis samt St. Lucia. Det var inte heller ofta forskningsfinansiering rapporterades, och när deltagare väl rekryterades var det främst i utbildningsmiljöer. I artikeln var det och ett stort fokus på just depressiva symtom och problem med beteende. Det var heller ingen, eller åtminstone lite forskning tillgänglig för barn som var yngre än 12 år.

Läs BioMedCentral.com’s artikel.