Olivia

Studier har under de senaste två decennierna undersökt kopplingar mellan näringsstatus och neuropsykiatriska tillstånd som ADHD. Det finns inga enkla svar, men forskningen har börjat kartlägga vissa mönster. I den här texten håller vi oss till vad forskningen faktiskt visat – och inte visat – om hur ämnen som omega-3, magnesium, zink och vitaminer kan inverka vid ADHD. Det finns ett visst stöd för att kost och näringsstatus kan påverka symtombild, men dessa insatser ses än så länge som möjliga komplement, inte alternativ till evidensbaserad behandling.

Tillskott av Omega-3, särskilt eikosapentaensyra (EPA), har visat sig kunna ge måttliga förbättringar i vissa kärnsymtom vid ADHD, som ouppmärksamhet och impulsivitet. I en metaanalys från 2018 (Bloch & Qawasmi) fann man att tillskott av omega-3, särskilt de med högre EPA-innehåll, hade liten men statistiskt signifikant effekt på ADHD-symtom. Effekten var starkare i studier där barnen hade låga nivåer av omega-3 från början. Däremot var förbättringarna i allmänhet mindre än de man ser med centralstimulerande läkemedel, vilket gör att omega-3 snarare kan ses som ett tillägg än en primär behandling.

Zink har också studerats i samband med ADHD, särskilt i låginkomstländer där brist är vanligare. Enligt vissa studier, främst från Mellanöstern och Asien, kan tillskott av zink förbättra vissa beteendemässiga symtom, särskilt när barn har brist från början. Däremot är bevisen svagare i västvärlden, där zinkbrist är ovanligare. Magnesium har ett liknande forskningsläge: vissa små studier har sett förbättringar i sömn och humör vid tillskott, men det saknas större och välkontrollerade studier.

Vitamin D är ett annat näringsämne som diskuterats. En del forskare har påpekat att låga nivåer av D-vitamin verkar vanligare hos barn med ADHD. En studie från 2016 fann att tillskott kunde minska vissa symtom, men resultaten är ännu inte tillräckliga för några generella rekommendationer. Detsamma gäller B-vitaminer, som ofta diskuteras i alternativa kretsar, men där den vetenskapliga evidensen än så länge är svag eller motstridig.

Det forskningsmässiga stödet är starkast för omega-3 (särskilt EPA) som ett möjligt komplement vid ADHD, medan zink, magnesium och vissa vitaminer visar lovande men ännu osäkra resultat. Det som verkar avgöra är ofta näringsstatus från början – tillskott tycks fungera bäst när det finns en faktisk brist att korrigera. Forskningen pågår fortfarande, och det är viktigt att framtida studier är större, mer rigorösa och noga kontrollerade.

I dagens samhälle finns det en ökad medvetenhet och fokus på utseende och skönhet, och detta påverkar ibland unga flickor på olika sätt. Många unga människor, inklusive flickor, kan känna sig påverkade av ideal som presenteras i media, sociala medier och kändiskulturen. För vissa kan detta leda till önskan om att förbättra sitt utseende för att öka självförtroendet och självkänslan.

Att genomföra kosmetiska ingrepp som läpplyft för att förbättra utseendet och må bättre är ett personligt beslut som kan ha komplexa bakomliggande faktorer. Unga flickor bör få realistisk information om vad kosmetiska ingrepp kan och inte kan åstadkomma. Det är viktigt att förstå att kosmetiska ingrepp inte är en lösning på alla problem och att en sund självkänsla grundas på mer än bara utseende. Föräldrar och vårdnadshavare bör vara delaktiga i beslutet om skönhetsoperationer och ingrepp. En öppen dialog och att dela sina tankar och oro kan hjälpa till att vägleda beslutet på ett balanserat sätt.

US center for Disease Control and Prevention (CDC) skriver om resande och vilken påfrestning det kan ge på den mentala hälsan. CDC rekommenderar personer som reser internationellt att kontrollera COVID-19 relaterade faktorer som att skaffa ett negativt pcr-test och reseintyg beroende på vilken destination resan gäller.

Internationella resor kan vara kul, men det kan också vara stressigt. Resor kan utlösa humörförändringar, depression, ångest och okarakteristiska beteenden som våld, självmordstankar och överdriven drog- och alkoholanvändning. Det kan även förvärra symtomen hos personer med befintlig psykisk sjukdom. Att förutse eventuella påfrestningar vid resor kan hjälpa psykiskt labila att hantera några av de tankar och känslor före, under eller efter resan. Läs artikeln från CDC för att se exempel på information som amerikanska medborgare får inför internationellt resande.